Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 2025

Sociala avgifter

Vi har tre typer av avgifter.

1. Arbetsgivaravgifter. Anställda får sina sociala avgifter betalda av arbetsgivaren. I aktiebolag gäller det även ägaren, som också räknas som anställd. Underlaget för arbetsgivaravgifterna är löner och förmåner, som beskattas som inkomst av tjänst. Samma underlag berättigar till jobbskatteavdrag. Underlaget används också som sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pensionsgrundande inkomst (PGI).
2. Egenavgifter. Näringsidkare kallar jag fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag. Näringsidkare som driver aktiv näringsverksamhet betalar sina sociala avgifter själva, via den privata skattsedeln. Överskottet av verksamheten är underlag för egenavgifterna. Resultatet efter avdrag för egenavgifterna beskattas som inkomst av aktiv näringsverksamhet och berättigar till jobbskatteavdrag. Det resultatet används också som SGI, efter justeringar, och PGI.
3. Särskild löneskatt. Näringsidkare som driver passiv näringsverksamhet betalar särskild löneskatt på överskottet av verksamheten, via den privata skattsedeln. Resultatet efter avdrag för särskild löneskatt beskattas som inkomst av passiv näringsverksamhet och berättigar inte till jobbskatteavdrag, inte heller till SGI eller PGI.
   
   

Arbetsgivaravgifter består av sex olika försäkringsavgifter och en allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften är en ren skatt. Reglerna om arbetsgivaravgifter gäller även anställda hos näringsidkare.

Egenavgifter består av samma sex försäkringsavgifter och en allmän löneavgift. Även här är den allmänna löneavgiften en ren skatt. Summan av försäkringsavgifterna är något lägre i egenavgifterna än i arbetsgivaravgifterna. Reglerna om egenavgifter gäller bara näringsidkaren själv, inte eventuella anställda.

Den särskilda löneskatten innehåller inga försäkringsavgifter och är därför inte en social avgift utan en ren skatt. Reglerna om särskild löneskatt gäller bara näringsidkaren själv, inte eventuella anställda.

Åldersgränser 2025

Åldersgränserna avser vilken ålder personen har den 1 januari inkomståret, i det här fallet 1 januari 2025:

87 år och äldre: För personer som är födda 1937 och tidigare är både arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna 0 %.

66-86 år: För personer som är födda 1938-1958 ska bara ålderspensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna betalas, alltså 10,21 %.

65 år och yngre: För personer som är födda 1959 och senare ska fulla arbetsgivaravgifter (31,42 %) eller egenavgifter (28,97 % vid grundkarensen 7 dagar) betalas.

Arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna är 0 % vid totala ersättningar under 1 000 kr per år.

För näringsidkare ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 % betalas för arbetsinkomster i kombination med hel allmän pension under hela året, eller hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under en del av året. Det finns ingen motsvarande regel för arbetsgivaravgifter.

Karensdagar 2025

Anställda har 1 karensdag vid sjukdom. Arbetsgivaren har ansvaret för att betala sjuklön upp till 14 dagar, sedan tar Försäkringskassan över.

Näringsidkare med aktiv näringsverksamhet kan välja antal karensdagar för egen del, men inte för sina anställda. Grundkarensen är 7 dagar för näringsidkare som inte gör något val. Alternativen är 1, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar.

Egenavgifterna 2025 är som lägst 28,24 % vid 90 karensdagar och som högst 29,08 % vid 1 karensdag. Det är som du ser mycket små skillnader i avgift trots att skillnaderna i antal karensdagar är dramatiska.

Jag rekommenderar starkt att alla näringsidkare med aktiv näringsverksamhet väljer 1 karensdag. I år är avgiften då 0,11 % högre än vid grundkarensen 7 dagar. Om du har nått SGI-taket 2025 på 588 000 kr så blir alltså merkostnaden för att gå från 7 till 1 karensdagar 647 kr (588 000 kr x 0,11 %). Men har du nått SGI-taket så har du också nått den maximala sjukpenningen som är 1 250 kr per dag i år. Det innebär att du tjänar in hela årets merkostnad på 647 kr efter en halv dags sjukskrivning (647 kr/1 250 kr = 0,5 dagar)!

Den som hade fyllt 55 år kunde tidigare inte välja sänkt karenstid. Den åldersgränsen slopades den 1 januari 2025, så nu kan även den som är äldre sänka sin karenstid.

Nedsättningar

Det finns tre möjligheter till lägre arbetsgivaravgifter för anställda. Dessa möjligheter gäller även anställda i enskild näringsverksamhet eller handelsbolag, men inte näringsidkaren själv.

1. Forskningsavdrag (FoU-avdrag)
2. Växa-stöd
3. Regionalt stöd
   
   

Det finns två möjligheter till lägre egenavgifter för näringsidkare.

1. Generell nedsättning
2. Regionalt stöd
   
   

Möjligheterna till nedsättningar är olika konstruerade. I vårt webbinarium berättar vi mer om nedsättningarna och hur de förhåller sig till EU-reglerna om stöd av mindre betydelse.

Välkommen till vårt webinar

Missa inte vårt kostnadsfria webinar den 27 juni! Du får praktiska insikter och tillgång till dokumentation full av källor och fördjupning.

🔗 Säkra din plats här.